onsdag 21 juni 2017

Den sista kvinnan av Audur Ava Ólafsdóttir

Jag lämnar dig nu för att flytta ihop med min älskare. Jag måste leva det liv jag vill. Du är min sista kvinna. Det är vad Flóki säger en nyårsafton. Kvar är Maria med tvillingarna på några år. 

Vad kan hon göra? En man kan hon inte tävla mot för att få sin man tillbaka. Maria grubblar och funderar. Vardagen fortgår mekaniskt. Av en händelse är grannen i källaren (Perla) parterapeut och författare. Hon skriver just när detta händer på en bok om äktenskap. Hon stöttar och hjälper. Då börjar jag fundera är det av egenintresse för att få material till sin bok, eller är hon nyfiken. Men hon kanske bara är genuint snäll. 

Hur som helst. Bladen vänder jag ett efter ett. Det är intressant att se om de teorier jag har stämmer. Maria är intressant och jag känner med henne. Hennes mans inställning till hela deras förhållande blir jag mäkta irriterad på. Han visste redan från början att de inte var de två för all framtid – men det visste inte hon. Snacka om att gå in i förhållande och äktenskap med olika syn på saken! Perla (parterapeuten) undrar om det inte fanns några tecken på att han skulle lämna Maria. Hon hävdar absolut inte. Men kanske fanns de där ändå. Och jag som läsare ta del av Marias minnen där det kanske fanns något som sa en del om hennes mans inställning till deras äktenskap och faktumet att han är bisexuell…

Hur hittade jag då boken? Den fick bra kritik i våra inköpslistor och så utspelar den sig på Island! Inte blev det sämre av att en kompis rekommenderade den. Dessutom har jag läst hennes tidigare bok Rosa candida som jag tyckte väldigt mycket om. Också den handlar om relationer och hitta sig själv. Men den utspelar sig mycket i Italien! Båda böckerna finns på biblioteket.

/Liselott


lördag 17 juni 2017

Det som inte dödar oss av David Lagercrantz

Nu är den femte delen i Milleniumserien på gång. Mannen som sökte sin skugga kommer i september. Ska jag då våga mig på att skriva något om den fjärde Milleniumbok, som ju är skriven av David Lagercrantz och inte av Stieg Larsson, av naturliga skäl… Jag har noterat att ingen av mina kollegor gjort det, antingen för att de faktiskt inte läst den – av olika skäl – eller för att det kan vara kontroversiellt att ha åsikter i sammanhanget. Jag ger mig på ett försök i alla fall!

Och ja, jag blev rejält underhållen. I ett synnerligen rasande tempo skildrar Lagercrantz ett par novemberveckor i Mikael Blomkvists och Lisbeth Salanders liv. Det är en historia av smått osannolika mått som serveras, dit jag inte tror att Stieg Larsson hade sträckt sig. Hans kännetecken var ju ändå att balansera det på den knivskarpa eggen av trovärdighet, som gjorde att man på något sätt ändå kunde köpa konceptet med Lisbeth Salander, denna i sig otroliga människa. Men nu blir det lite för bra, det mesta – helt ok för sitt underhållningsvärde, men det märks på många plan att det inte är Stieg Larssons signum över verket. Språkbruket, till exempel, har inte behandlats med samma omsorg som Stieg skulle gjort (där ett gediget redaktörsarbete kunde snyggat till åtskilligt slarv). Vilket i sig är en smula förvånande, att inte Lagercrantz själv kunde lagt sig lite mer vinn om korrekthet. För han kan, ju. Dessutom tar han till lite väl enkla knep för att informera läsaren, men egentligen Blomkvist, om massor av detaljer kring Lisbeths uppväxt, genom att låta den f d förmyndaren Holger berätta, men framför allt en kvinna som varit fostermamma till Lisbeths tvillingsyster. En kvinna som rimligtvis inte borde ha en aning om ens hälften som hon detaljerat delar med sig av.

Och här kommer jag osökt in på det som för mig känns som ett oförlåtligt fabricerande – dock utan att jag har belägg för det, för egentligen borde jag ha läst om alla Stiegs tre böcker för att kolla tidigare fakta. Hade Lisbeth verkligen en tvillingsyster? Det är inget jag har något som helst minne utav. Och dog inte Holger, förmyndaren? Visserligen fick han väl en stroke eller liknande, först, men jag har en känsla av att han nog också dog, så småningom. Vilket jag dock kan ha fullständigt fel i. Men att han skulle vara kristallklar och kunna berätta åtskilligt om Lisbeth för Mikael känns lite som en omskrivning av historien, det med. Men som sagt, det kan vara mitt minne som sviker, och inte Lagercrantz som sviktar… Trots allt detta hade jag ändå ganska god behållning av de femhundra sidorna, för det ska Lagercrantz ändå ha all heder av – det är en minst sagt fantastisk (!) historia han har hittat på!


/Tuija

Beställ boken i bibliotekets katalog. Finns även som ljudbok, e-bok och med stor stil.

onsdag 14 juni 2017

Sanning med modifikation av Sara Lövestam

Sara Lövestam var en trevlig och överraskande författare att läsa. Jag började faktiskt först hennes ungdomsbok Skarven. Den gav så mycket mersmak att jag beslöt mig att testa hennes deckare Sanning med modifikation.

En deckare med en lite annorlunda huvudperson, Kouplan. Han är papperslös, gömd flykting och väntar på att på nytt kunna ansöka om medborgarskap. Samtidigt måste han jobba med något för att få mat för dagen och pengar till hyran och annat nödvändigt. Men dåligt betalt arbete som diskare står han inte ut med längre utan han sätter ut en annons på blocket: han blir privatdetektiv. Och det är faktiskt någon som kontaktar honom. En kvinna som blivit av med sitt barn. Ena stunden var flickan med henne nästa var hon borta. Kouplan börjar spana runt, hittar ledtrådar men det är svårt. 

Egentligen vill jag inte berätta mer om handlingen eller personerna i berättelsen. Den växer fram, ledtråd efter ledtråd, sammanträffanden och hemligheter. Vad är egentligen sanning? Det är riktigt bra, visar på hur en papperslös kan leva och berättelsen är härligt överraskande! Jag ska definitivt läsa de andra delarna om privatdetektiven Kouplan.

/Liselott


Beställ böckerna om Kouplan (finns också som e-bok och e-ljudbok). Ordningen är Sanning med modifikation, Önskar kostar inget, Luften är fri. De två första är också skrivna i en lättläst variant med titlarna Flicka försvunnen och Bedragaren. 

lördag 10 juni 2017

Den fantastiska berättelsen... av Romain Puértolas

”Den fantastiska berättelsen..
..om fakiren som fastnade i ett IKEA-skåp”
är titeln på Romain Puértolas putslustiga roman som nu översatts till svenska. Egentligen är det en sanslöst dråplig historia väl i klass med ”Hundraåringen..”, där fakiren, som fått hela byn att samla ihop pengar till en tur och returbiljett från Indien till Paris, beställer en spiksäng i furu på ett IKEA i Paris, och i väntan på att den ska levereras påföljande förmiddag bestämmer han sig för att övernatta inne på varuhuset. 

Men efter att ha gömt sig i ett skåp, som plötsligt förflyttas till flaket på en långtradare, där ett gäng sudanesiska flyktingar räddar honom från inplastningen, hamnar han hos tullen i England. Som skickar iväg honom till Spanien. För där var sudaneserna senast lokaliserade…och han som inte ens var i deras sällskap! Men eftersom ingen lyssnar, och förvecklingarna blir enorma på Barcelonas bagagerullband, gömmer han sig i en jättekoffert, som tillhör en filmstjärna, som flygs till Rom.. Och så här håller det på – det ena mer osannolika än det andra inträffar, och man kan inte låta bli att sitta och le, mest hela tiden. 

Dråpligt, knasigt, uppfriskande positivt – trots att han hela tiden är jagad av en lurad romsk taxichaufför, som gör allt för att han ska få sona sitt lurendrejeri med råge.. Och ändå har han, genom sin osannolika resa, bestämt sig för att överge sin forna bluffarkarriär och bli en bättre och godare människa. Men det blir inte lätt!
Spännande och rolig – och mycket snabbläst! – underhållning för stunden.

/Tuija

Beställ boken eller ljudboken på bibliotekets hemsida eller läs den direkt som e-bok.

onsdag 7 juni 2017

Mary av Aris Fioretos

Författaren Aris Fioretos skulle jag nog inte börjat läsa om vi inte köpt in en av hans böcker till våra bokcirkelkassar. Det var inför presentationen av att det finns möjlighet att låna bokcireklkassar på biblioteket som vi också skulle presentera en del av de titlar som finns. En av dem var Mary av Fioretos som föll på min lott att läsa. Jag är väldigt glad att jag läste den. 

Mary är den tredje boken i grekisk trilogi. Författarens far är grek så jag anar kopplingen där. Den nominerades till Augustpriset och tilldelades även Sveriges Radios Romanpris 2016. Fioretos skönlitterära genombrott var första delen i denna trilogi som heter Den siste greken. Även denna nominerades till Augustpriset och fick Sveriges radios Romanpris år 2010. Andra delen heter Halva solen. 

Men för att återgå till Mary. Utgångspunkten är en del av Greklands nutida historia. Jag kan själv inte så mycket om den men det är heller inte nödvändigt för att förstå boken. Året är 1973 och det är studentuppror mot diktaturen. Marys sambo och pappa till barnet hon bär är djupt involverad. Men det är hon som blir fängslad, råkar dessutom ha information på sig som tillhör hennes sambo. Men hon väljer att inte säga något alls när hon grips.  Varken sitt namn eller några förklaring och hon vägrar erkänna eller skriva på några av de papper polisen lägger framför henne. Därmed får hon heller inte gå. 

De försöker få henne att tala med alla möjliga metoder. Men hon skyddar sig själv, sin sambo och det lilla liv hon bär genom sin tystnad. Är det ett bra val? Vem vet. Det är det hon gör och hon får lida för det. Hon blir som alla andra illa behandlad och torterad. Det är hemskt att läsa. När hon fortfarande tiger förs hon ut till en fängelseö tillsammans med några andra kvinnor. Sagt är att de ska göra byggnaderna i ordning för de fångar som snart ska komma till ön. Ensamma men ändå tillsammans försöker de uthärda, överleva.

Ska de få lämna ön? Ska det lilla barn Mary bär överleva. Ska hon själv överleva? Har hennes sambo klarat sig undan fängelse? Kommer hon att träffa honom igen? Frågorna är många, skildringen hemsk men gripande. Ja, efter den här boken kommer jag definitivt att läsa något mer som Fioretos skrivit. 

/Liselott 

lördag 3 juni 2017

De förklädda flickorna i Kabul av Jenny Nordberg

…är en ytterst intressant och välskriven reportagebok, som är skriven av den prisade, undersökande journalisten och författaren Jenny Nordberg. Det är en starkt gripande, egentligen rent förfärande, dokumentation av tillståndet i Afghanistan, i synnerhet för unga kvinnor och flickor.

Flickor förklädda till pojkar i Afghanistan är ju inget nytt fenomen i sig, tänkte jag när boken kom ut. Själv fascinerades jag redan när jag 2002 läste ungdomsboken ”Den osynliga flickan” av Deborah Ellis, och 2005 ”Samir och Samira” av Siba Shakib, som tidigare hade skrivit den fantastiska boken ”Till Afghanistan kommer Gud bara för att gråta”. Och det är precis så jag känner när jag läser den här boken. Den ger magont och fullständigt ofattbara bekräftelser på att urgamla, och då menar jag verkligen urgamla traditioner och sedvänjor, än i denna dag, styr de afghanska kvinnornas liv och öden fullständigt. Och tvingar dem att leva ett ytligt, förljuget, kuvat och fruktansvärt ensamt liv. Om de inte lever som pojkar. Om de inte fortsätter att leva som pojkar även när de börjar bli unga kvinnor. Eller, alternativt, lämnar landet. För visst är det ett sanslöst patriarkaliskt samhälle, på alla plan, men inte nog med det – sättet som kvinnor kuvar och manipulerar varandra på, går också utanpå det mesta…

För egentligen är det inte flickorna som driver på detta, som jag i min naivitet trodde – att de fick chansen att leva ett friare liv utklädda till pojkar. Istället förefaller detta fenomen, ”bacha posh”, vara allmänt vedertaget inom alla samhällsskikt, sedan urminnes tider, istället framdrivna av familjer med ett desperat behov av söner – av tusen olika anledningar. Men ingen, verkligen ingen, pratar om det – fastän de flesta känner någon som…. Men det är ett globalt fenomen, som finns i många länder, och underjordiskt. För just detta att kvinnor tar radikal ställning och vägrar vara sitt eget kön, eller förändrar sina döttrars, är inte särskilt smickrande för ett samhälle som betraktar sig självt som någorlunda utvecklat. Och inte heller ses det med blida ögon av religiösa och politiska ledare. De trotsar inte bara islam, utan utgör dessutom ett allvarligt hot mot nationalstaten, eftersom födelsetalen minskar om inte flickorna gifter sig och blir mödrar.

Men de verkliga problemen – för alla inblandade  -  uppstår ju egentligen när flickorna vant sig och förställt sig så länge, så att en återgång till flicka känns omöjlig för dem, och de vägrar att fortleva sina liv på det sätt som deras systrar tvingas göra. Ibland har de sina familjers stöd, men oftast inte. För de är ju en viktig inkomstkälla, såsom unga brudar (=handelsvara), för en fattig familj. Och detta ger Jenny Nordberg en väldigt intressant inblick i, genom att vi som läsare får följa historierna bakom en handfull unga kvinnor, med olika bakgrund och med olika utgångläge i livet idag, och deras brokiga livsresor. Det är synnerligen stark läsning. Avslutningsvis har jag valt några rader ur den inledande dikten i boken: 
                                             ”Jag skulle vilja vara vad som helst i världen
                                                                   men inte en kvinna
                                                              inte en afghansk kvinna”
Jag kan förstå det. Verkligen.


/Tuija

onsdag 31 maj 2017

Se mig, Medusa av Torkil Damhaug

Spännande underhållning när den är som bäst! Ja, Torkil Damhaug är ännu en norrman som kan skriva spännande böcker och hitta på en riktigt fascinerande historia. (Övriga jag tänker på är Jörn Lier Horst och Samuel Björk) Dessutom är det en roman där jag länge undrade vem som var den skyldige…

I centrum finns läkaren Axel Glenne. Han lever ett till synes lyckligt liv med fru och tre barn. Men är allt så bra och är han så oskyldig? Doktor Glenne har svårt att hålla sig borta från sin läkarpraktikant, det är något med henne som han dras till. Men å andra sidan är hon inte så oskyldig hon heller utan har siktet inställt på honom! Så börjar kvinnor doktorn har träffat att dö. Först en och sedan en till. Alla ledtrådar leder just till honom. Är han boven? Polisen tror det, kanske jag också. Men det är svårt att tro att huvudpersonen är boven, så brukar det inte vara… Kanske försöker någon sätta dit honom? Hemligheter kan skada en och Doktor Glenne har en stor en som inte ens frun känner till. Ska denna hemlighet leda honom i fördärvet?

Chansen finns att det snabbt kommer några fler böcker av honom på svenska. Han har redan skrivit åtta på norska och denna gavs ut redan 2007. Tyvärr står det ännu inget om det på förlagets hemsida… Men jag ska hålla ögonen öppna!

/Liselott


lördag 27 maj 2017

Flickorna på englandsbåten av Lone Theils

Det händer då och då att när jag läser om författarens andra bok så blir jag nyfiken på att läsa den första. Så var det med danska författarinnan Lone Theils. Hon har börjat en serie om journalisten Nora Sand. Nu har hon en andra del på gång så då passade jag på att läsa hennes debutroman Flickorna på Englandsbåten. 

Utrikeskorrespondenten Nora Sand skriver för en dansk tidskrift och bor själv i London. Resorna fram och tillbaka till hemlandet och tidskriften hon är anställd av är många. Än fler blir de när hon snubblar över en väska i en antikaffär. Den går inte att öppna i affären men något finns inuti. När hon väl får upp den finns där foton av flickor. Det en fångar hennes intresse då det är taget på båten mellan Danmark och England. Hon nystar vidare och upptäcker att flickorna på fotografiet är försvunna sedan flera år. Hur har de hamnat i väskan? Vem tillhörde väskan? Nora gräver vidare, snart verkar hon vara något på spåret. Något som blir väldigt spännande för mig att läsa och farligt för Nora själv!


/Liselott

onsdag 24 maj 2017

Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr

Berättelsen börjar två månader efter dagen D. Bombplan flyger in mot den franska kusten. Det är staden Saint-Malo som är deras mål. Blinda Marie-Laure väntar på att henne gammelfarbror ska komma tillbaka som han lovade. Istället kommer bombplanen. I en annan del av staden finns Werner, en tysk soldat, som tar skydd i en källare under bombanfallet. Vilka är de?

Nu hoppar berättelsen tillbaka till 1934. Marie-Laure blir blind som barn och följer dagligen med sin pappa till hans arbete på Naturhistoriska museet i Paris. Det är där Marie-Laure får höra historien om stenen som kallas Lågornas hav. En sten som har betydelse för resten av historien.

Werner växer upp på barnhem i Tyskland med sin syster. Han är en självlärd tekniker som är en fena på att reparera radioapparater. Utöver det är hans liv hårt och förutbestämt. Alla pojkar ska ner och jobba i kolgruvan…

Omväxlande skildras Marie-Laure och Werners uppväxt. De har det inte lätt någon av dem. När kriget kommer påverkas de på olika sätt. Marie-Laure och hennes pappa flyr från Paris. Werner går med i Hitler-jugend och hans tekniska färdigheter upptäckts.

Jag tvekade lite innan jag lånade den, nästan 600 sidor lång. Dessutom trodde jag det skulle vara en kärlekshistoria men istället är det något annat. Det är en riktigt fascinerande, vindlande historia Anthony Doerr berättar. Historiskt intressant, människoöden och personligheter och miljöbeskrivningar som berör, ondska och godhet (ingredienser i riktigt bra berättelser). En krypande känsla av att det inte kommer att gå bra, men jag vet ju att de i alla fall ska leva fram till bombanfallet 1940, men vad händer sen?

/Liselott


Beställ boken på bibliotekets hemsida. Finns även som storstilsbok, e-bok, e-ljudbok och talbok.

lördag 20 maj 2017

Blybröllop av Sara Paborn

Vilken klockren historia Paborn har snickrat ihop! Befriande skrupellös, med en småhumoristisk ton rakt igenom – en fröjd att läsa. Och inte bara för att Irene är en litteraturälskande bibliotekarie… men det är ju ett extra plus!

Irene framlever nämligen sitt liv stillsamt, med Horst, sedan 39 år tillbaka - men att invänta ett firande av blybröllop (då man varit gift i 46 år), det förtjänar han inte. Alltså fixar hon till sitt eget ”blybröllop”, genom att långsamt blyförgifta sin man, denna självupptagna tölp som inte älskar något annat än sin ljudanläggning på vinden. Hon däremot älskar skönlitteraturen, det filosofiska, det sinnliga, naturen… bara för att bli förlöjligad, hånad och förminskad av sin stövel till karl.

Och deras äktenskap på tomgång skulle nog fortsatt på dessa parallella spår om inte Irene av en händelse råkat hitta gamla blytyngder till gardiner i en gammal låda. Som väcker den okände kemisten inom henne… blyet borde ju kunna komma till någon bra användning..? Visst dör man av långvarig blyförgiftning? Och biblioteket har väl böcker om hur man framställer sött blysocker..? Sagt och gjort – hon skrider till verket i sitt eget kök, som den hemmakemist hon plötsligt blivit.

Att hon lyckas är ingen spoiler – det får man som läsare veta direkt… det är hennes egna anteckningar vi får följa, från den första tanken kring förgiftning, genom tillbakablickar på livets vedermödor med Horst och hans spydigheter, till det slutliga, väl genomförda resultatet. Möjligen frågar man sig varför hon inte bara skiljer sig, vilket ju hade varit det enklare och humanare alternativet, men se det är han inte värd. Och hon är heller inte den som ger upp hur lätt som helst… man härdar ut! Dessutom har han levt mer än tillräckligt länge, enligt henne… Och på något lustigt vis är man benägen att hålla med! Och älskar sättet hon åter tar kontroll över sitt liv på!

/T
uija


Beställ boken på biblioteket hemsida eller läs den direkt som e-bok!

onsdag 17 maj 2017

Händig man sökes av Jöns Hellsing

Åh en feelgood-roman tänkte jag om Händig man sökes. Ung man söker tjänst för att renovera ett hus på en liten skotsk ö. Samtidigt planerar han att skriva en bok. Två damer slåss om hans hjärta – vem ska bli hans. Klappat och klart jag visste vad som skulle hända. Förväntade mig en mysig stunds läsning. 

Men nä… Jöns Hellsings (ja, han är son till rim-gurun Lennart Hellsing) debutbok var inte riktigt så förutsägbar. Till en början skavde det lite, ska jag verkligen läsa den här tänkte jag när mina förväntningar kom på skam. Men så fortsatte jag och boken blev allt bättre. Många vinklingar på berättelsen, många turer med dragning åt deckare och den slutar i alla fall hyfsat lyckligt för de flesta! Så mycket feelgood var det i alla fall.

Längs vägen är det både eländigt, irriterande, småroligt spännande och med en dos erotik. Här finns den olyckliga svenska ladyn och hennes inte fullt så ärlige make. En fattig pubägarinna och hennes bufflige fästman. En ”piga” (tillika pubägarinnas syster) som är ladyns förtrogna  och systrarnas far (före detta polis) och så ett och annat original. Inte mycket mer jag kan begära av en feelgood. 

Nu är det här till och med första delen i en trilogi. Undra just vad och vem nästa bok ska handla om? Jag får nog hålla ögonen öppna för nästa del i trilogin.

 /Liselott 

Beställ boken på bibliotekets hemsida.

lördag 13 maj 2017

Hetta av Jane Harper

Vilken intressant debut för thrillerälskare! Prisbelönt, mångfalt översatt och med filmrättigheterna redan sålda. Vilket är så lätt att förstå, för hela boken är som en enda lång filmsekvens på näthinnan medan man läser! Miljöbeskrivningarna är klockrena - det är så fnösketorrt kring den fiktiva småhålan Kiewarra i södra Australien, så det nästan knastrar när jag vänder blad. Språket är så följsamt och flödande, och upplägget på mysteriet så snyggt, där man efter hand, i kursiv stil, som läsare får veta vad som hände tjugo år tidigare. Och i slutet vet man till och med lite mer än Aaron Falk, poliskommissarien, som försöker lösa fallet.

Och fallet, som han absolut inte tänkte blanda sig i, visar sig vara ett mysterium kring hans barndomsvän, som förmodas har skjutit ihjäl sin fru och lille son, för att sedan ha tagit sitt eget liv. Vilket alltså ortens polis ifrågasätter, när Falk återvänder till staden för vännens begravning. Vad Falk inte tänkt sig, eller räknat med, var att det kunde ha kopplingar till hans egna hemligheter från ungdomsåren som ligger djupt begravda, men som poppar upp till ytan vid återvändandet till barndomens landskap. Hemligheter som blev anledningen till att han tillsammans med sin far flydde hals över huvud från orten, för att aldrig mer återvända. Det är ingen lätt uppgift han tar på sig, och han hinner ångra sig många gånger om, innan alla gamla och nya frågetecken har fått sina svar. Det är än en gång med livet som insats han rör sig i sina gamla hemtrakter, bland gamla vänner och bistra fiender, utan att ana vilka förvecklingar som kommer att blottas när han börjar gräva.
En suggestiv och spännande bladvändare som rekommenderas "hett"!

/Tuija


Beställ boken på bibliotekets hemsida eller läs den direkt som e-bok.

onsdag 10 maj 2017

Den flammande skuggan av Jonathan Stroud

Det är så grymt härligt att få tag på en bok som jag inte vågar läsa på kvällen. Nog för att den är spännade och otäck men mest för de målande beskrivningarna och bilderna jag får i huvudet och som säkerligen kommer att poppa upp i drömmarna några timmar senare… 
Boken jag läste när jag tänkte så här är fjärde delen i serien om Lockwood & Co. Förgörandet av ett särdeles äckligt spöke fick mig att välja en annan bok till kvällslektyr. 

Jonathan Stroud som författat böckerna är mästerlig på att överraska mig och skriver också med mycket humor. Det är återkommande spänningsmoment där huvudpersonerna ger sig in i halsbrytande situationer man vet att de inte borde klara men jag också vet att de måste klara (för det är så pass mycket kvar av boken). Där är häftiga spöken, sinnrika lösningar (oftast i sista sekunden) och alltid oväntat våghalsigt. Det är så bra. 

Jag är så förtjust i en av hans grundteser i böckerna som handlar om att England drabbats av en spökinvasion. Vilka kan bekämpa spöken? Enbart barn så klart för det är bara de som ser spöken. Vuxna tappar den förmågan. I spåren av spökinvasionen har ett antal företag som bekämpar spöken startat. Ett av dem är Lockwood & Co. Det enda som ägs och drivs av ett barn (eller snarare tonåring) Anthony Lockwood själv och hans medhjälpare George och Lucy. Här finns så mycket att gotta sig åt: sinnrika uppfinningar, spöken av diverse slag, människor (också de av diverse slag). Efter att ha läst färdigt denna fjärde del väntar jag, nej längtar till nästa del kommer! 

/Liselott


Beställ någon av de fyra böckerna i serien om Lockwood här. De finns också som e-bok att läsa direkt.
Ordningen är Den skrikande trappan, Den viskande döskallen, Den ihåliga vålnaden och Den flammande skuggan.

lördag 6 maj 2017

Viskande skuggor av Jan-Philipp Sendker

Så har då tysken Jan-Philipp Sendker åter skrivit en asiatisk, stillsam, vacker berättelse  - trots att det denna gång är en mer utpräglad deckare än de tidigare "Konsten att höra hjärtslag" samt "Hjärtats innersta röst". Det här är en fullständigt fristående historia som inte har någon koppling till de två tidigare, den utspelar sig i Hongkong istället för Burma, och denna gång är det en västerländsk man, Paul Leibovitz, vi får följa. Han har bott i Asien i många år, kan sitt Kina ganska grundligt, men har bosatt sig på en stillsam ö utanför Hongkong efter att en oerhört älskad liten son dött i cancer. Det är snarare minnen än sorg, som gjort att han dragit sig tillbaka där efter sin skilsmässa - han vill leva med så få intryck som möjligt för att inte minnena av sonen ska trängas undan av nyare, ovidkommande minnen.

Av en slump råkar han på en amerikanska, som letar efter sin vuxne son som försvunnit under en affärsresa alldeles nyligen. Mot sin vilja dras han ändå in i letandet, och mot allt förnuft drar han i allt fler tåtar kring försvinnandet, mycket tack vare sin mångårige vän poliskommissarien Zhangs insyn i fallet. Detta trots att han inte borde - främst för sin egen sinnesros skull, men framför allt för att det är oerhört riskabelt, direkt farligt, att rota i saker som rör industrimagnater, polisväsendet, säkerhetstjänsten... Korruptionen, och synen på sanning, är onekligen en helt annan än i väst. Detta får han bittert erfara när han naivt nog utmanar ödet.



Jag måste säga att Sendker lyckats återigen - trots att han vävt ihop en thriller. Spänningsfaktorn är hög, men ändå balanserar han upp den med mycket eftertänksamhet, livsfilosofi, och ett mycket vackert språk. Givetvis finns här en innerlig kärlekshistoria också, vid sidan av, icke att förakta. Totalt sett en oväntad berättelse... och ändå inte. Den bär hans alldeles eget signum, och hans tidigare läsare lär nog både känna igen sig och inte bli besvikna. Dessutom får man en liten dos av historia och inblickar i ett Asien man inte får sig till livs så ofta.

/Tuija


Beställ boken, finns som bok, ljudbok och att läsa direkt som e-bok.

onsdag 3 maj 2017

Det måste vara här av Maggie O´Farrell

Såg ni litteraturprogrammet Babel på tv i söndags? Jag gjorde det för en av mina favortiförfattare var med: Maggie O´Farrell. Vill ni se intervjun med henne hittar ni den SVTplay. När jag själv läser boken tror jag först att det bara ska handla om Daniel. Den lyckligt gifte killen med fru Claudette, barn och gård på Irland. Tidigare livet var i USA där exfrun bor kvar med deras gemensamma barn han inte får umgås med.

Men så dyker ett namn upp som komplicerar det lyckliga liv Daniel lever. Kvinnan han en gång älskade är död. När dog hon undrar Daniel? I anslutning till deras uppbrott visar det sig och Daniel kan inte sluta grubbla på om det är hans fel. Han kan inte låta bli att söka svaret trots att det sätter hans äktenskap på spel.

Men det handlar alltså inte bara om Daniel utan här finns flera huvudroller, alla har de funnits runt Daniel och Claudette under deras liv. Det hela utspelar sig ungefär 1986-2013 och det görs nedslag under de här åren. Alltså ingen kronologisk sammanhållen berättelse. Det kan låta rörigt men det som berättas säger så mycket om personerna i fråga just då men även om relationerna till andra människor då och framåt. Ibland ger författaren oss blickar in i framtiden, vi får veta hur deras liv kommer att bli men är samtidigt ovetande om hur berättelsen kommer att fortlöpa och hur allt hänger ihop. Jag undrar ibland om det kommer att bli något slut på boken. Det känns som att de här nedslagen där Daniel, Claudette eller någon annan berättar aldrig kommer att ta slut. Samtidigt är jag fullt nöjd med att få stanna i deras liv och få dessa små historier berättade för mig. Det gör hon så bra O´Farrell. Hon är enastående att hitta på händelser, människor och att beskriva dem.

/Liselott