onsdag 27 augusti 2014

Langseth x 2


Vi har två filmer av Lisa Langseth på Ronneby bibliotek. Till det som är vackert blev med rätta uppmärksammad av två skäl; det är en riktigt bra film och det var Alicia Vikanders långfilmsdebut. Vikander återkommer i Lisa Langseths andra film Hotell.

I Till det som är vackert anar Katarina 20 år, en annan värld när hon får höra Mozart i ett Youtubeklipp. Det är bortom den vardag som omger henne i en tuff förort och med en alkoholiserad mamma. Hon söker sig till Konserthuset i Göteborg och får jobb som receptionist. Mötet med den karismatiske dirigenten Adam blir minst sagt omvälvande. Men det här är ingen ny variant av Pretty Woman. När Adams status hotas av att Katarina kommer för nära dunstar förförarens charm totalt.

Alicia Vikander är med i nästan varje filmruta och har en makalös närvaro. Samuel Fröhler är formidabel i de dubbla rollerna som förförare senare oåtkomlig och grym när han ser hotet närma sig. Rätten att ta och sedan slänga, det är skarpt fångat om makt och maktmissbruk.

En annan tematik är det i filmen Hotell. Djupt olyckliga människor träffas i en samtalsgrupp. Erika
(Alicia Vikander) är en av dem. Erika har hittills kunna köpa och kontrollera allt i sitt liv men hennes planerade kejsarsnitt blev inte av. Nu är hon fast i en psykos efter en traumatisk förlossning där hennes barn blev svårt skadat.
I gruppen lyssnar och iakttar hon apatiskt tills Ann-Sofi (Mira Eklund) säger att hon önskar att hon var någon annan, på någon annan plats. Här klickar det och eftersom Erika har guldkort tar hon med sej fyra av deltagarna på lyxhotell. Här lever de ut sina drömmar, minglar och tömmer minibarer och när det är dags att checka ut är vilsenheten så stor att de tar taxi till nästa hotell.
Total ärlighet råder och ingen skröplighet är för liten för att komma upp i ljuset. Här försvinner barriärer som klass och kön, banden stärks. Men hur länge skall denna flykt hålla?

Se de här filmerna för närvaron, frågeställningarna, och för att det är filmer att gå och klura på efteråt. Hos skådespelarna vilar vi tryggt. Lisa Langseth har skrivit manus till båda filmerna.
/Annika

Reservera filmerna i bibliotekets katalog
Fotot på Lisa Langseth från Resume.se

tisdag 19 augusti 2014

Kontorsninja


Har du någonsin suttit på ditt jobb och insett att du bläddrar i högar med tomma papper för att se upptagen ut, eller gått till kaffemaskinen för trettonde gången, trots att det inte ens har varit lunchrast än? Är du så trött på förväntningar, målsättningar, marknadslägen och möten att du hellre skulle gömma dig under skrivbordet än prata med kollegan på andra sidan rumsavdelaren?

I så fall kanske du kan bli en kontorsninja, precis som Jens Jansen. Så ta en kopp kaffe till, skaffa dig en mysig kartong bakom kontorets yuccapalm och dra på dig ett underställ i bästa ull. Nu ska vi sluta vara mellanchefer, telefonister eller fondplacerare för några timmar. Nu är det dags att inte vara, att försvinna från radarn ett tag.
Tanken på att helt och hållet sluta existera i den moderna, stressiga, produktiva världen är säkert något som många har tänkt vid något tillfälle i sitt liv. Att få leva ifred från alla krav på prestation, alla tidrapporter, leveransscheman, arbetsplatsträffar och fikapauser (nåväl, kanske inte fikapauserna, då får man trots allt dricka kaffe).
Lars Berge beskriver den slutgiltiga formen av letargi, när en person så fullständigt tröttnat på sin tillvaro att han eller hon gör i princip vad som helst för att fly från den, utan att vara självmordsbenägen.
Boken fångade mig tidigt i inledningen med en humor och ett lättsmält språk som, även om den kanske inte är den mest välskrivna bok jag läst, ändå pockar på fortsatt uppmärksamhet. Genom att överdriva precis lagom mycket lyckas Lars Berge skapa en huvudkaraktär som det går att relatera till, även om hans beslut är av en natur som jag själv aldrig ens övervägt. Jens visar på en uppfinningsrikedom och en beslutsamhet som går stick i stäv med vad jag tolkade som livströtthet i början av boken, men som senare visar sig vara något annat. Jens Jansen är helt enkelt trött på den vardag som hans livsval lett honom till och gör allt i sin makt för att slippa undan.
/Andreas

fredag 15 augusti 2014

Kort om semesterläsningen


Jag hann med en hel hög med böcker på semestern. Några som var riktigt avslappnad, men spännande, semesterläsning - Genom elden, Röd dimma, Storm över högländerna och så Maria Langs två förstadeckare om Puck.
Några dröjer sig kvar lite extra i minnet av olika anledningar. Den spännande första och andra delen i framtidsdystopitrilogin Legend av Marie Lu. En härlig mix av action, vänskap och kärlek. Nu väntar jag på tredje delen som kommer i höst. Mastodont boken denna semester var Barfotadrottningen av Falcones. Mastodont både i sidantal och att hålla intresset uppe. Men jag var tvungen att läsa klart fast jag inte fann den lika gripande som hans Katedralen vid havet. Återigen är den en historisk skildring av utsatt människor i Spanien Falcones skriver om.
Kvinnan i svart av Susan Hill är däremot en riktigt bra klassisk spökhistoria i historisk tid (som visst även filmats). Den jämförs med en klassiker av Henry James – När skruven dras åt. Den senare föll mig inte alls i smaken när jag läste den. Men Kvinnan i svart minns jag med en behaglig rysning. Anna Lihammers skönlitterära debut Medan mörkret faller var också riktigt bra. Tidigare har hon skrivit faktaböcker inom arkeologi. Deckaren hon nu kommit med utspelar sig i 30-talets Sverige med kommissarie Carl Heller och polissyster Maria Gustavsson i huvudrollerna. Spännande och fascinerande enligt min mening.
Den bok som överraskade mig mest var Ia Genbergs Sent farväl. Språket hon använder kombinerat med handlingen, rollfigurerna och mysteriet som för berättelsen framåt gör att jag direkt landar och sjunker in i den. Temat är vänskapen som försvann och vem har inte haft en sådan? Dessutom slutar den så klokt. Nu ligger hennes debutroman Söta fredag hemma hos mig och ska läsas ganska snart.
/Liselott

fredag 8 augusti 2014

Hustrun

Det tog ganska många sidors läsning av Hustrun innan jag riktigt fick smak för boken. Kanske för att det redan på första sidan sattes riktlinjer för vart berättelsen skulle ta vägen. Det liv Jodi tar förgivet och är trygg med kommer att trasas sönder och hon kommer att ha förvandlats till en mördare. 

Omväxlande möter vi Jodi och Todd. Ett par som funnit sitt sätt att leva tillsammans på och gjort det länge. Todd försörjer dem till största delen.  Jodi fixar markservicen men tar emot en del klienter hemma i sitt arbete som psykolog. Han har sina affärer och romanser. Hon är medveten om dem men accepterar det. De är trygga och nöjda med hur det är. Så kommer den dagen när en av älskarinnorna betyder lite mer för honom, tillför något extra i hans liv och blir gravid.

Todd känner att han måste ta sitt ansvar. Barn har inte varit något Jodi och Todd skaffat. Att lämna Jodi för Natasha är ett självklart val men ändå inte. Till en början känns det väldigt avlägset att detta händelseförlopp ska leda till att Jodi blir en mördare. Men jag glömmer det vart efter sidorna vänds. Irriterar mig mest på Todd. Men vartefter jag skönjer fler nyanser i deras tankar och handlingar växer berättelsen. Todd våndas och jag gillar honom bättre ju mer han våndas. Todd känns mer äkta när han funderar över lyckan i det nya jämfört med tryggheten i det gamla. Men är gräset grönare på andra sidan staketet? Är det bara lycka ihop med Natasha?

Tyvärr är denna romandebut av A.S.A Harrison också den sista fullbordade. Hon avled i cancer 2013 när hon höll på att skriva sin andra roman. Synd, jag hade gärna läst mer av henne.

/Liselott

Boken på bibliotekets webbsida.