Fiskarmännen av Chigozie Obioma

Ibland lyckas jag lyssna på Radioföljetongen. Denna gång när jag skulle rensa svamp hemma så passade jag på att börja lyssna på den senaste, Fiskarmännen. Jag hade läst om bokenoch var lite nyfiken. Att den läses in av Hans Moseson var ett plus i kanten. Den var fascinerande att lyssna på. Mycket musik i som lyfte berättelsen. En berättelse som visade sig vara något annat än jag trodde.

Författaren som är debutant skriver om sin hemstad Akure. Det är en skildring av 90-talets Nigeria och en familj. I förgrunden fyra av bröderna (de äldsta 9-15 år) som blir ensamma hemma med mor och småsyskon när pappan pga sitt arbete blir förflyttad från banken i stan till en annan ort och bara kommer hem lite då och då. De stränga vardagsrutinerna luckras upp, mammas ögon ser dem inte hela tiden och de nyttjar möjligheten väl. Smyger iväg till den förbjudna floden för att fiska. 

De blir så klart upptäckta och avslöjade. Faderns bestraffning är mer än kännbar rent fysiskt och framför allt äldste pojken, Ikenna, förändras. Frigör sig från sina bröder, säger emot modern. Den yngste brodern är berättare i boken och undrar när detta uppror började. Relaterar till händelser och tillfällen som vi får återberättade.

Men det är inte bara faderns bestraffning som påverkar Ikenna. För vid floden möter de stadens galning. I 90-talets Nigeria möts det traditionella och det västerländska. Språken blandas i familjen pratas både igbu och engelska, religionen är en del av livet men även förbannelser och förutsägelser. Som när galningen förutsäger att Ikenna ska dö i en röd flod… Ikenna vill inte tro på det, men kan inte låta bli. Det förändrar honom. Tidigare än jag förväntade mig är katastrofen ett faktum, sedan blir det bara värre. Beklämmande och hjärtskärande att läsa.

Språket och berättelsen svämmar över av liknelser, beskrivningar, vardagsliv, hus, natur, barer, bilar, livet. Det är så målande att det ibland blir för verkligt för mig. Speciellt lite de grymma scener som förekommer i boken. 

Beskrivningar av händelser som känns som berättelser i berättelsen. Samtidigt som jag vet att det är en skildring av författarens barndom och uppväxt känns den som en skröna. Är det sättet han berättar på eller den främmande miljön som gör det? Jag vet inte. Men jag vet att han gör det väldigt bra och det är fascinerande att lyssna på. Boken finns att lyssna på och ladda ner fram till 29 november på Radioföljetongens hemsida. 

/Liselott

Beställ boken på biblioteket hemsida. Finns även som e-bok.