Vilken bladvändare han lyckas skriva Ray Celestin.
Huvudingredienserna känns igen från första boken: jazz, maffia och den grova brottsligheten. Läs vad jag skrev om den.
Vi möter återigen Ida och Michael från Yxmannen. Nu har det gått 10 år sedan de
arbetade med och överlevde fallet med Yxmannen. De bor båda två i Chicago och
jobbar som detektiver på Pinkertons detektivbyrå. En kvinna kommer in på
detektivbyrån och ber dem leta upp hennes dotter som försvunnit. Samtidigt fotar
polisfotografen Jacob ett lik. I sin hand håller den döde resterna av en
flaska. Doften därifrån känner Jacob igen: kemiskt modifierad alkohol. Det har
han stött på förr. Vart kommer denna flaska ifrån? Han börjar fråga runt… Tidigare
har Dante anlänt till Chicago. Al Capone har kallat på honom. Dante är en fixare
och nu har Capone ett uppdrag åt honom. Dante skulle helst av allt vilja vara
någon helt annanstans men kallar Capone så kommer man… Tre olika personer
undersöker till synes tre skilda fall. Sakta närma sig de olika fallen och
personerna varandra.
Men jag tycker att boken är mer än en deckare. Här visas
baksidorna av Chicago och rassegregation, alltså en del av USA´s historia.
Dessutom gillar jag att Ida finns där och utmanar det manliga. Även i denna bok
har jazzen en stor del. Louis Armstrong är Idas vän och även han anländer
Chicago. I ett efterord berättar författaren om de händelser han valt att ta
med i berättelsen. Mycket har hänt i verkligheten men ibland har författaren flyttat
händelser i tiden för att få ihop sin story.
Dessutom finns det information i ett efterord som gör mig glad! Mer
vill jag inte avslöja innan du läst denna vansinnigt spännande och härligt
tjocka berättelse. Då riskerar jag att avslöja för mycket…
/Liselott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar